Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet tar av inkomsten

Ny analys visar stora skillnader i hur mycket av nettoinkomsten som går till villalån.
Stockholm sticker ut – vissa kommuner ligger runt 40 procent
Skillnaderna är stora i Sverige när det gäller hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för villalån. I Solna går 41 procent till villalånet för en genomsnittlig villa, medan kommuner som Åsele och Malå ligger runt tre procent. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdag 25 juni 2026.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har, utifrån aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat på hur stor del av inkomsten som går till villalånekostnader i olika delar av landet.
- Hushållet i beräkningen har två inkomster
- Belåningsgrad: 75 procent
- Ränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
Genomsnittliga villapriser är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna bygger på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Kommuner med högst andel
Stockholmsområdet sticker enligt analysen ut tydligt:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Kommuner med lägst andel
I andra änden av skalan uppges flera kommuner ligga på omkring tre procent av nettoinkomsten för villalånet:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Så ser det ut på länsnivå
På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst andel anges för Västernorrlands län, där hushållen i snitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


