Analys pekar på kostnader och möjliga sanktioner

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Det framgår av ett pressmeddelande från IVL den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

IVL:s analys tar sikte på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

5,2 miljoner ton kan täckas med EU ETS – kostnad 5–8 miljarder

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom den så kallade ETS-flexibiliteten. Enligt IVL innebär detta en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

Enligt pressmeddelandet uppskattas kostnaden för detta till cirka 5–8 miljarder kronor. Lars Zetterberg säger:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Kvarstående gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter maximal användning av ETS-flex kvarstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade årliga utsläppstilldelningar). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör möjligheten och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via ETS-flex.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket enligt IVL ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet att sanktioner – baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen – kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.