Nya siffror om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Rapporten (pressmeddelande publicerat 20 april 2026 kl. 07:45) visar bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, men att nikotinrelaterat skräp fortfarande dominerar.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara omkring en av tio att de själva har skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter går ner

Enligt rapportens nationella skräpmätningar har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar gått ner i mätningarna pekar Skräprapporten på att nikotinprodukter är den klart största skräpkategorin i stadsmiljö.

• Fimpar: 46 % av allt uppmätt skräp i stadsmiljö (2025)
• Snus: 23 % av allt uppmätt skräp i stadsmiljö (2025)
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att konkretisera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana innebär att man passerar över 1 000 skräpföremål.

I exemplet per kilometer ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i konsumtion men få effekter i skräpet

Rapporten anger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023). Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt en Novusundersökning känner få till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway. Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken, säger Josefin Carlring.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna: Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s tröskelvärde. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Rapporten lyfter också att det förekommer mycket förpackningar från godis, snacks och mat i fjällmiljö.